DYKNYHETER
Stor "propaganda" fisk hittad på vraket
Dykare undersöker trätunnan. (Bild: Brett Seymour)
Ett annat välbevarat skeppsvrak från Östersjön ger upp sina hemligheter - den här gången avslöjar en stor fisk som en dansk kung från 15-talet planerade att använda i sitt försök att ta den svenska tronen.
Kung John hade först nyligen tagit den danska tronen 1495 när han skickade en delegation på sitt flaggskepp Gribshunden till Kalmar i Sverige, för samtal med separatiststyrkor under Sten Sture den äldre. John planerade att göra anspråk på den svenska tronen, och hans skepp var lastat med varor utformade för att visa upp Danmarks rikedom och makt.
Men det 35 m långa fartyget fattade eld och sjönk med alla händer utanför Ronnenby i det som nu är sydöstra Sverige. Den låg på ett djup av cirka 10 meter i nästan 500 år innan den hittades av lokala dykare på 1970-talet, och arkeologer fick veta om dess existens först 2000, vilket bekräftade dess identitet 2013.
Det anses nu vara världens bäst bevarade exempel på den typ av fartyg som användes av Christopher Columbus för att segla Atlanten,
Ett team på 40 marinarkeologer från 10 länder, ledda av svenska universiteten Lund och Södertörns samt Blekinge museum, genomförde tre veckors dykning på Gribshunden förra året, som rapporterades på Divernet i september.
Deras fynd inkluderade ett av de tidigaste skjutvapnen som någonsin hittats på ett skeppsvrak, öltunnor och en krongraverad tankard - såväl som de distinkta benen och skotten (beniga plattorna) av en stör. Packad i en trätunna trodde forskarna att det var den europeiska arten (Acipenser sturio) funnen i Östersjön på 15-talet.
Men DNA-analys har nu avslöjat att det var den mindre vanliga atlantiska sorten, som skulle ha beräknats imponera på dåtidens svenskar.
Atlanten stör (Acipenser oxyrinchus) är praktiskt taget utdöd idag. Forskningen visade också att den var 2m lång och analyserade till och med hur den hade styckats upp.
– För mig har det här varit en glimt av hur Östersjön såg ut innan vi störde det, säger Maria C Hansson, molekylärbiolog vid Lunds universitet som utförde DNA-analysen.
"Nu vet vi att den atlantiska stören förmodligen var en del av ekosystemet. Jag tror att det kan finnas stor potential i att använda undervattens-DNA på det här sättet för att kunna återskapa hur det såg ut tidigare.”
28 augusti 2020
Upptäckten sades understryka störens höga status. Fisken värderades för sin löjrom, kött och simblåsa, som användes för att producera isinglass kollagen från vilket guldfärg härrörde.
"Stören i kungens skafferi var ett propagandaverktyg, liksom hela skeppet", säger Brendan P Foley, marinarkeolog vid Lunds universitet och projektkoordinator. "Allt på det fartyget fyllde en politisk funktion, vilket är ytterligare ett element som gör denna upptäckt särskilt intressant."
Den betydande fisken är nu ämnet av en artikel i Journal of Archaeological Science.
Även utan störens hjälp lyckades John bli kung av Sverige två år senare.